Saturday, September 16, 2006

ეროვნული სტერეოტიპები საბჭოთა ანეკდოტში


avtori: gaga niJaraZe



Îáîáùåííûé ñoâåòñêèé àíåêäîò:

Áðåæíåâ è ×àïàåâ ëåæàò â îäíîé ïîñòåëè è îáà åâðåè.



zogadad anekdotebis Sesaxeb

zigmund froidi ambobda, rom anekdotebisaTvis sami ZiriTadi Tema arsebobs: seqsi, sapirfareSo da politika. rasakvirvelia, es Temebi araa SemTxveviTi. yvela adamianis sulis kunWulSi imaleba arsebuli sinamdvilis gadatrialebis, akrZalvebis darRvevis survili. yvela sazogadoebaSi arsebobs ritualebi, wesCveulebani da sxva misTanani, romlebic amgvari impulsebiT aRZruli daZabulobis ganmuxtvis saSualebas iZlevian. xolo Tu isini Tavis funqcias ver audian, daZabuloba matulobs da SeiZleba afeTqebiTac ki damTavrdes.
anekdotis erT-erT mTavar socialur funqcias Seadgens tabus darRveva, magram ara qceviT, aramed mxolod sityviT. seqsi da sapirfareSo swored is Temebia, romelTa Sesaxeb sajarod saubari araa miRebuli; xolo Zalauflebis kenweroze myofi pirebis srul idiotebad an usindiso matyuarebad warmoCena arsebul wess arRvevs da Zalauflebis iluzias badebs am ukanasknels moklebul xalxSi.
60-iani wlebidan, anu xruSCovis epoqaSi, ssrk-sa da e.w. socialisturi banakis sxva qveynebSi iwyeba politikuri anekdotis arnaxuli gafurCqvna. ufro adre, stalinis dros, xalxuri Semoqmedebis es forma arqtikis yvelaze naklebad cxel regionebSi mogzaurobis garantias Seadgenda da amgvarad ar hqonda ganviTarebis pirobebi. Semdeg ki... amboben, rom suk-Si, sadac TiTqosda kargad esmodaT anekdotis@`orTqlgamomSvebi~ funqcia, iyo specialuri ganyofileba, sadac iTxzveboda politikuri anekdotebi. ase iyo Tu ise, stalinis, xruSCovis, breJnevis da ZmaTa maTTa Sesaxeb geslianma Sayirma WeSmaritad saerTo saxalxo gavrceleba hpova da epoqis simbolod iqca.


`erovnuli~ anekdotebis Sesaxeb


Tðè æåëàíèÿ ôðàíöóæåíêè:

ðþìêà êîíüÿêà äî è ñèãàðåòà ïîñëå.

magram aris anekdotebis kidev erTi klasi, romelsac froidi ar axsenebs, Tumca xSirad mimarTavs magaliTebisaTvis Tavis cnobil wignSi `gonebamaxviloba da misi mimarTeba aracnobierTan~. ra Tqma unda, esaa anekdotebi sxvadasxva eris warmomadgenelTa Sesaxeb. maTi siuJetebi xSirad isev seqss, tualetsa da politikas utrialebs, magram bevr maTganSi gaTamaSebulia ubralod erovnuli stereotipi, zogjer ramdenime. amgvari anekdotebi yvela qveyanaSia gavrcelebuli da iumoris garda, sakuTar socialur funqciasac asrulebs: maRla wevs TviTSefasebas, arasrulfasovnebis an bralis kompleqss akompensirebs, xdeba dagrovili gaRizianebisa Tu agresiisagan gantvirTva maTi sxva, `ara Cveni~ eris stereotipul warmomadgenelze gadatanis gziT. erovnuli anekdotis es `fsiqoTerapiuli~ efeqti, rasakvirvelia, mcirea da TiTqmis yovelTvis SeumCneveli, rogorc momyolisaTvis, ise msmenelTaTvis, magram igi aris da Tavis saqmes akeTebs.


CuqCebi


Ha âîåííûõ ó÷åíèÿõ îäèí òàíê íàðóøàåò ñòðîé.
Êîìàíäèð â ÿðîñòè îðåò â ìèêðîôîí. Èç òàíêà
âûëåçàåò ÷óê÷à â ðàäèîøëåìå: - Òîâàðèù
êîìàíäèð, øàïêà ãîâîðèò!!!


erovnuli anekdotebis aRwerili funqciebis Sesabamisad irCeva maTi personaJebic, e.i. konkretuli eTnikuri jgufebis warmomadgenlebi. erTi, personaJi SeiZleba gaxdes iseTi eTnikuri jgufis warmomadgeneli, romelic yvelaferSi CamorCeba `mTqmel~ jgufs - kulturiT, ganaTlebiT, cxovrebis doniT... aseT SemTxvevaSi rolebis ganawileba cirkis situacias emsgavseba: bavSvi xarxarebs jambazis oinebze, romelic sulelurad gamoiyureba, yvelaferi xelidan uvardeba da mxolod sibriyves ambobs; es ki malamod edeba patara, zogjer ki arcTu patara mayureblis TviTSefasebas (`me xom aseTi ara var!~)
sxva qveynebisa ar vici, da sabWoTa kavSirSi es roli CuqCebs ergoT. garkveul dromde CuqCebi cxovrobdnen TavisTvis, nadirobdnen selapebze da irmebs mwyemsavdnen. ssrk-is danarCenma mosaxleobam, ukeTes SemTxvevaSi, icoda, rom aseTi xalxi arsebobs, es iyo da es. da uceb, 70-iani wlebis dasawyisidan CuqCebi SemoiWrnen yvela saxlSi, yvela dawesebulebaSi da yoveldRiurobis nawilad iqcnen. ai, CuqCa televizors Rebavs, igi rom `feradi~ iyos, ai, tyeSi dakarguli, mSvelelTa mosaxmobad mSvilds isvris, anda pasportis miRebidan erTi kviris Semdeg axals iTxovs, radgan `Zveli ukve movwieo~.
ratom maincdamainc CuqCebi, da ara, vTqvaT, evenkebi an xakasebi? Cemis azriT, aq ZiriTadi roli sityva `CuqCam~ iTamaSa, romelic rusuli yurisaTvis TavisTavad Rimilismomgvrelad, `bavSvurad~ JRers.
erTi sityviT, erT mSvenier dRes CuqCam myarad daimkvidra adgili erovnuli anekdotebis tradiciuli personaJebis, ebraelis da qarTvelis gverdiT. marTalia, am ukanasknelTa funqcia sxva iyo.


kidev cota Teoria

ingliselma anTropologma viqtor ternerma aRwera saintereso fenomeni, romelsac man `sustis Zala~ uwoda. igi SemdegSi mdgomareobs: xSirad xdeba, rom susti, daCagruli Tu damonebuli eTnikuri jgufi gabatonebuli jgufis TvalSi faruli siZlieris niSans iZens, TiTqos susti jgufi flobs raRac saidumlo codnas, mistikur Zalas, an kidev sxva raimes, rac miuwvdomelia `Zlieri~ jgufisaTvis. kargi magaliTia boSebi, romelTac momavlis ganWvretis unari miewerebaT. saboloo jamSi gabatonebul jgufSi `susti~ jgufis mimarT ormagi ganwyoba vrceldeba: erTis mxriv, erTgvari pativiscema, xolo meores mxriv gaRizianeba imis gamo, rom `Cven~ Ria varT `maT~ winaSe, `isini~ ki `Cvens~ winaSe daxurulni arian. gaRizianebisagan Tavis daRweva ki SesaZlebelia, Tu mis wyaros sasacilod warmoaCen. ase warmoiSoba meore tipis erovnuli anekdotebi.
ar unda mtkiceba, rom sabWoTa kavSirSi `gabatonebul jgufs~ rusebi Seadgendnen; xolo anekdotebis yvelaze popularuli personaJebi iyvnen ebraelebi da qarTvelebi (iyo kidev ukrainuli anekdotebi, magram maTi fsiqologiuri analizi miWirs, radgan rusul-ukrainul urTierTobebs sakmarisad ar vicnob).


ebraelebi



Åâðåé - æåíå, ïîñëå âèçèòà ê âðà÷ó:
- Òû çíàåøü, Ñàðà, òî, ÷òî ìû ñ÷èòàëè
ñòðàñòüþ, îêàçàëîñü àñòìîé...


ebraul anekdots ruseTSi sakmaod xangZlivi istoria aqvs. gasuli saukunis meore naxevarSi ebraelebi, diskriminaciuli kanonebis miuxedavad, TandaTan ikaveben mniSvnelovan adgils ruseTis sazogadoebriv cxovrebaSi, gansakuTrebiT komerciis sferoSi. mdidrebi ki ruseTSi ar uyvarT, ase rom reaqciamac ar daayovna. gaCnda uamravi monaCmaxi `ebraelTa msoflio SeTqmulebis~ Sesaxeb (sustis Zala!); amasTan erTad ebraelTa Sesaxeb anekdotebis moyolac daiwyes. siuJetebi Cveul Temebs utrialebda - col-qmruli Ralati, sidedri, skola... magram amave dros aSkarad gamoikveTa dominanturi niSani, romelic ebraels miewereboda: momxveWeloba. sainteresoa, rom germanulenovan qveynebSi, sadac ebraelebi agreTve ar uyvardaT, anekdotis personaJs sxva uaryofiT niSans miawerdnen, saxeldobr, modiT, ase vTqvaT, piradi higienis arcTu maRal dafasebas (ori ebraelis Sexvedra abanoSi. erTi amoioxrebs: ai, kidev erTi welic gavida...). kargi magaliTia imisa, Tu rogor usvams xazs kultura misTvis yvelaze mniSvnelovan Rirebulebebs.
magram davbrundeT ruseTSi. sabWoTa periodSi rabinoviCs, gasagebi mizezebis gamo, ukve aRar SeuZlia legaluri kerZo biznesis warmarTva. magram Tavis mowodebas igi ar Ralatobs: ewyoba im saxelmwifo dawesebulebebSi, sadac fuli keTdeba:

(Ãîëîñ ñ åâðåéñêèì àêöåíòîì: - Àëëî, ýòî áàçà? - Äà. - À êòî ãîâîðèò? - Èâàíîâ. -Ïðîñòèòå, ÿ íàâåðíîå îøèáñÿ íîìåðîì, î÷åâèäíî ýòî âîåííàÿ áàçà...)

magram 60-iani wlebidan rabinoviCi axal rolSic gvevlineba, amasTan misi es axali saxe wamyvani xdeba sabWoTa anekdotSi: ebraeli xdeba sabWoTa reJimis, marTalia, pasiuri, magram friad gesliani mowinaaRmdege, garda amisa, erovnuli niSnis mixedviT diskriminaciis msxverpli (xruSCovTan moaqvT dasamtkiceblad kandidatTa sia moskovis mTavari rabinis Tanamdebobaze. - Tqven gagiJdiT?! - yviris xruSCovi, - aq xom mxolod ebraelebia!).
anekdotebis am seriaSi ebraeli, rogorc wesi, araTu ar warmoadgens ganqiqebis obieqts, aramed piriqiT, TviTon dascinis politikur Tu socialur realobas, anu `dadebiTi~ personaJis rolSi gvevlineba. es garemoeba miuTiTebs, rom amgvari anekdotebi TviT ebrauli inteligenciis wreebSi ibadeboda. amrigad, ebrauli politikuri anekdoti - es kidev sxvaa, saxeldobr ki reaqcia `Zlieris Zalauflebis~, am SemTxvevaSi politikuri reJimis (da ara konkretuli eris) winaaRmdeg.


qarTvelebi

qarTveli dgas arbatze da fuls iTvlis.
gamvleli: - Òîâàðèù, êàê ïðîéòè ê ìàâçîëåþ? - praxadi, praxadi, delom zaimis...

anekdotebi qarTvelebis Sesaxeb agreTve 60-ian wlebSi Cndeba, anu im periodidan, rodesac sabWoTa cxovreba mniSvnelovan cvlilebebs ganicdis. mTavari is iyo, rom sazogadoebrivi piramidis kenweroze `organoebis~ adgili partiulma nomenklaturam daikava. yvelafers, mogexsenebaT, Tavisi fasi aqvs; nomenklaturisaTvis Zalauflebis safasuri gaxda sazogadoebrivi cxovrebis erTgvari liberalizaciis daSveba. sxva daTmobaTa ricxvSi xelisufleba iZulebuli gaxda daexuWa Tvalebi oficialuri kanonmdeblobiT akrZalul komerciul saqmianobaze. reJimma TiTqos qveSevrdomebTan dado dauwereli xelSekruleba: akeTeT rac gindaT, fuli iSovneT, magram Zalian nu gaxvalT Tavs, da rac mTavaria, ar gabedoT oficialur ideologiasa da politikaSi Careva.
saqarTveloSi TamaSis axali wesebi Zalian swrafad da efeqtianad SeiTvises. bevrma Cvenma Tanamemamulem didis gulmodginebiT iwyo fulis keTeba; amasTan, da es Zalze mniSvnelovania, isini, ebraelebisagan gansxvavebiT, ar eridebodnen simdidris sajarod demonstrirebas. swored es garemoeba aRizianebda yvelaze metad `sabWoTa sazogado-ebriobis farTo wreebs~. da Cndeba personaJi - givi an gogi, romelic araa damZimebuli maRali inteleqtiT, saSineli aqcenti aqvs, rac xSirad xdeba sasacilo gaugebrobaTa mizezi; magram givis mTavari Tvisebebia dauokebeli ltolva qalebisadmi (SimSils qarTveli erT kviras uZlebs, wyurvils - erT dRes, uqalobas - araumetes ori saaTisa) da fuliT savse jibeebi. qarTvelebis Sesaxeb anekdotebSi xSirad esmeboda xazi, rom kerZod givi da mTlianad saqarTvelo cxovroben Tavisi, arasabWouri wesebiT. ara, antisabWoTa ganwyobas qarTvelebs ar miaweren; maT ubralod sxva interesebi aqvT da xSirad ar ician is, rac ar SeiZleba ar icodes yovelma sabWoTa adamianma, magaliTad, marqsizmis klasikosTa an politbiuros wevrTa saxelebi (`breJnevi es romelia, `vremiaSi~ rom TamaSobs?~).

sagulisxmoa, rom 90-iani wlebidan, komunizmis dangrevis Semdeg, qarTuli anegdotebis nakadi ruseTSi mcirdeba, ganTavisuflebul `ekologiur niSas~ ki `axali rusebi~ ikaveben. `axali rusi~ bevr detalSi imeorebs qarTvel personaJs: igive iolad naSovni fuli, igive am fulis dauTvlelad xarjva, igive gauTleloba (Îäèí “íîâûé ðóññêèé” äðóãîìó: - Ñìîòðè, êàêîé ÿ ãàëñòóê êóïèë çà äâå òûñÿ÷è áàêñîâ. - Äóðàê, çà óãëîì òî÷íî òàêîé-æå ïðîäàþò çà òðè òûñÿ÷è!); aRaraa mxolod mususoba da, rasakvirvelia, aqcenti. sxvamxriv ki es ori personaJi umravles SemTxvevaSi urTierTSenacvlebadia, gansakuTrebiT Tu anekdotSi fuli figurirebs. da es garemoeba, saxeldobr ki simdidris ganqiqeba, rac misadmi mkveTrad uaryofiTi damokidebulebis maniSnebelia, Zalze damafiqrebelia: dauSvebs ki rusuli kultura Tavis qveyanaSi sabazro ekonomikisa da demokratiuli institutebis damkvidrebas? xom ar ganmeordeba 1917 wlis oqtomberi, romelic, istorikos iakovenkos sityvebiT, iyo sxva araferi, Tu ara rusuli kulturis globaluri reaqcia, romelic miznad isaxavda dangrevis procesSi myofi bazuri Rirebulebis aRdgenas; Rirebulebisa, romelsac SeiZleba ewodos: sayovelTao Tanasworoba siRatakeSi...


Åâðåé - ýòî ïðîôåññèÿ, ãðóçèí - îáðàç æèçíè, ÷óê÷à - äèàãíîç, à ðóññêèé - ýòî ñóäüáà...

Thursday, September 14, 2006

Saakashvili speaking with businessmen



I would say not very nice way of speaking and unfortunatley I see some parallels with the manner he speaks and the last post of Gaga's article about "old boys"...

Monday, September 11, 2006

avtori: gaga niJaraZe


yovel did qalaqs unikaluri socialuri struqtura axasiaTebs. aTasgvari istoriuli, politikuri, demografiuli, eTnikuri faqtori erTmaneTs exlarTeba, urTierTzemoqmedebs, specifikur garemosa da atmosferos qmnis, romlis wiaRSic yalibdeba mxolod mocemuli qalaqisaTvis damaxasiaTebeli socialuri tipi, Tavisi subkulturiT, JargoniT, adaT-wesebiT. aseTia, magaliTad, londoneli kokni. yaraCoxeli da kinto – Tbilisis naSierebi arian. istoriulma peripetiebma Zveli Tbilisis es kolorituli figurebi aRgaves pirisagan miwisa; mxolodRa maTi Selamazebuli landebi SemorCa qarTul kinosa Tu mxatvrobaSi.
Tbilisi Seicvala. Seicvala da icvleba TbiliselTa tipebic. es werili eZRvneba Tbilisuri cxovrebis erT personaJs, romlis kvlavwarmoeba axla, Tu ar vcdebi, ecema; es personaJi, (saubaria Zveli biWis saxeliT cnobil figuraze), transformacias ganicdis. ZvelbiWobis piki, misi socialuri warmateba 1992-94 wlebze modis, rodesac Sesabamisi gageba mcire xniT lamis gabatonda saqarTveloSi. mas mere Zveli biWi, klasikuri saxiT, gaiSviaTebas iwyebs, magram mis mospobaze laparaki naadrevia. ra iqneba - vnaxoT. Tu Zvelma biWebma kintosa da yaraCoxelis bedi gaiziares, ara mgonia, aman vinmes guli dawyvitos. magram Zveli biWis memkvidreebi, albaT darCebian. asea Tu ise, Tavs uflebas mivcem, imedi viqonio, rom SemoTavazebuli anTropologiur-fsiqologiuri etiudi ar iqneba mTlad uintereso.
stalinis sikvdilis Semdeg, 50-iani wlebis bolodan, qarTul sazogadoebaSi, gansakuTrebiT ki axalgazrdobaSi, garkveuli moraluri vakuumi gaCnda - komunisturi Rirebulebebi stalinTan erTad warsuls Cabarda. buneba, mogexsenebaT, vakuums ver itans, amitom, rogorc es xSirad xdeba, xsenebuli vakuumi male Seivso - Seivso primitiuli eTikuri sistemiT, saxeldobr, damnaSaveTa samyaros moraluri kodeqsidan nasesxebi normebiT anu, qurduli gagebiT (odnav Serbilebuli formiT). imave periods daemTxva saqarTveloSi narkotikebis nakadis mkveTri zrda. swored am ori faqtoris moqmedebis produqtia Zveli biWis figura (Tumca Zvel biWsa da narkomans Soris ar SeiZleba tolobis niSnis dasma; es ori kategoria, Tumca mniSvnelovnad, magram mainc mxolod nawilobriv faravs erTmaneTs). faqtobrivad, ZvelbiWobis fenomeni qarTuli kontrkulturis formad SeiZleba CaiTvalos, romelsac safuZvlad edo arsebuli realobis miuRebloba da ufros TaobasTan konfliqti. sxva saqmea, rom gaucnobierebeli protesti mis gamomwvev mizezebze aranakleb uzneo cxovrebis stilSi gamoixata.

qurduli gagebis ZiriTadi principebi ki ase SeiZleba Camoyalibdes:

- araviTari TanamSromloba saxelmwifo struqturebTan, miT umetes kanondamcvel organoebTan. saTanado terminiT markirebuli damsmeni uaRresad odiozuri figura xdeba;

- moraluri normebi vrceldeba mxolod sakuTari wris warmomadgenlebze. sxva adamianebs mxolod gamoyenebiTi Rirebuleba aqvT;

- sakuTari SromiT Tavis rCena uariyofa;

- TviT “qurduli gagebis” wreSi imarjvebs Zlieri; susti ganwirulia;

- yvela pasuxs agebs mowmeTa TandaswrebiT warmoTqmul nebismier sityvasa Tu saqcielze.

daufiqreblad warmoTqmuli sityvis potenciuri efeqtis sailustraciod erT Rimilismomgvrel ambavs moviyvan, romelic TviTmxilvelma momiTxro:

cixis kamera, zeda naraze wamowolilia kaeSaniT Sepyrobili qurdi. qveviT or muJiks Soris mimdinareobs kamaTi Temaze: romeli gaaswrebs, “Jiguli” Tu “zimi”. dro midis, diskusiis simwvave ki ar cxreba. qurdma veRar moiTmina da gaRizianebuli toniT mimarTa mokamaTeebs: “moketeT ra, ar iciT, rom orives velosipedi gaaswrebs?!” - maRali avtoritetiT daTrgunuli muJikebi Cumdebian. qurdi moulodnelad iZabeba da mis Sublze, TiTqos morbenali striqoni CairToo, amoikiTxeba Semdegi fiqrebi: “exla es ro wavides, sadme Tqvas velosipedi manqanas gaaswrebso, qurdma miTxrao, mowmeebic yavs, pirze damadgebian, sityvaze atveCai unda iyo, gamafuWeben!” amitom male gaismis meore replika: “magram... Cveulebrivi velosipedi ki ara, matori unda eyenos!” auditoria gasusulia. problema ki gadauWreli rCeba _ velosipedi, Tundac “matoriani”, mainc ver gaaswrebs. qurdi agrZelebs: “Tanac egeTi... abwekaemi forma unda hqondes”.... da bolos: “da kargi benzini unda esxas!!” amrigad, qurduli Rirseba daculia _ veravin ityvis, rom “zimi” gaaswrebs aqve gamogonebul ucnaur satrasporto saSualebas.

Zveli biWis winamorbedad SeiZleba birJeviki CaiTvalos. birJebis gaCena Tbilisis sxvadasxva ubanSi, Tu ar vcdebi, 50-ian wlebSi xdeba. birJebze ikribebodnen ubnis biWebi, saqmeebs arCevdnen, dros klavdnen. zogjer birJebs Soris konfliqti xdeboda, mimdinareobda metoqeoba ubnis pirveli damrtymelis titulisaTvis... magram udavoa, rom birJevikebis TaobisaTvis qurduli gageba da narkotikebisadmi interesi ar warmoadgenda cxovrebis stilis ganmsazRvrel Rirebulebas.
ase, Tu ise, 60-iani wlebis bolodan Tbilisis quCebSi gamoCnda saSualoze ukeTesad Cacmuli, magram, rom ityvian, cudad movlili, gauparsavi da arcTu jansaRi saxis feris patroni pirquSi figura, damaxasiaTebeli laparakis maneriTa da mixra_moxriT. gavecnoT mas ufro axlos (aq xSirad momiwevs Jargonuli sityvebis gamoyeneba; mkiTxvels vTxov, ar gaigos es rogorc iumoristuli efeqtis misaRwevad gamiznuli xerxi, ubralod, bevri cnebis gamoxatva mxolod Jargonis gamoyenebiTaa SesaZlebeli).
asaki _ 14-dan 25 wlamde. 25 wlis Semdeg Zveli biWebis gzebi iyofa. Nnawili “normaluri” cxovrebis struqturaSi erTveba; amasTan, adre zogi qurduli gagebis principebs iviwyebda da partiul Tu komkavSirul samuSaoze, an miliciaSic ki amohyofda Tavs. Mmeore nawili profesiuli damnaSave xdeboda Tu xdeba; mesame_saqmosnobas iwyebs da a.S.
socialuri warmoSoba _ friad mravalferovani. Zvel biWebSi SexvdebiT dabali, saSualo da maRalSemosavliani ojaxebis Svilebs... es ukanasknelebi da, miT umetes, gavleniani mSoblebis myoli Zveli biWebi did Rirebulebas warmoadgenen naklebad avtoritetuli mSoblebis amara darCenilebisaTvis, vinaidan milicia-policiasTan konfliqtis SemTxvevaSi, didi kaci, Svili rom gadaarCinos, mis Zmakacebsac gamoixsnis gansacdelisagan.
Cacmuloba Zvel biWebs ar axasiaTebT raime specifikuri tansacmeli an atributika (vTqvaT, rokerebisa da hipebisagan gansxvavebiT). erTaderTi, maT uyvarT muqi saTvaleebi, rasac pragmatuli safuZveli aqvs: wamliT amRvreuli Tvalebis dafarva. yuradRebas kidev ramdenime detali ipyrobs. rogorc ukve gakvriT aRiniSna, Zvel biWebs kargi nivTebi uyvarT (romelTac xSirad arcTu patiosani gzebiT Souloben), magram maTTvis sruliad ucxoa eleganturoba da miT umetes, raime eqstravagantuloba CacmulobaSi. igulisxmeba, rom gansakuTrebuli yuradReba sakuTari garegnobis, modis moTxovnaTa mimarT, “arakacuria”. aqedan _ ase vTqvaT, “daudevari stili”, TiTqosda uyuradReboba Cacmisadmi. Tumca es daudevroba moCvenebiTia da specialuradaa Seqmnili _ bevri Zveli biWi moulodnel erudicias avlens tanisamosTan da sxva modur aqsesuarebTan dakavSirebul sakiTxebSi.
Zveli biWis yvelaze gamorCeul niSnad specifikuri qceviTi stereotipebi unda CaiTvalos _ laparakis manera, mixra-moxra, Jestikulacia da a.S. am stereotipebis didi nawili mWidrodaa dakavSirebuli Zveli biWis cxovrebis wamyvan fsiqologiur motivTan _ socialuri dominantobis mopovebisagan swrafvasTan. dominanturi pirovneba _ es iseTi adamiania,romelic iswrafvis Zalauflebisaken, mbrZaneblobisaken, damoukideblobisaken, maincdamainc ar uwevs angariSs socialur normebs da avtoritetebs, igi energiulia da agresiuli. ra Tqma unda, dominantobisaken swrafva Zalze did rols TamaSobs adamianTa cxovrebaSi saerTod, magram Zveli biWebis wreSi es Rirebuleba, kaifs Tu ar CavTvliT, praqtikulad mTlianad gansazRvravs cxovrebis wess. amasTan, dominantobis miRwevis xerxebi SezRudulia da saboloo jamSi daiyvaneba fizikuri angariSsworebis muqaramde. talantiT, simdidriT, ojaxiSvilobiT da sxva amgvarebiT Zvel biWebSi dominantur mdgomareobas ver moipoveb. erTaderTi gzaa Sinagani pirovnuli Zalis demonstrireba, anu Sno (sityva Sno aq cvlis friad koloritul Jargonul sityvas, romelsac, samwuxarod, ver vxmarob cenzuruli mosazrebis gamo; gamgebi, ra Tqma unda, gaigebs).
swored amgvari, sakmaod primitiulad gagebuli dominantobis gamoxatulebaa Zveli biWebisaTvis damaxasiaTebeli qceviTi stereotipebi. magaliTad, tipuri poza: kiseri da Tavi gaSeSebulia, mxrebi winaa wamoweuli, xelebi modunebulia, magram es araa breqi. breqi, ase vTqvaT, uxeSi fizikuri Zalis demonstrirebas warmoadgens da Zveli biWebis TvalSi provincialobis elfers atarebs. erT dros aseTi “aforizmic” ki iyo gavrcelebuli: “exla meCvidmete saukune araa, marto kunTebze ro iyurebode”. ZvelbiWuri poza ki gamoxatavs Rirsebas, sakuTar TavSi darwmunebulobas da samyaros mimarT odnav ironianarev qedmaRlobas. saubris dros erTi an orive xeli idayvSi ixreba da modunebuli maja sityvebis taqtSi moZraobs. Tu bazarma ufro mZafri xasiaTi miiRo, Jestebi muqaranarevi xdeba _ modunebuli mxolod Sua da usaxelo TiTebi rCeba, danarCeni TiTebi ki gaxevebulia da oponentisaken mimarTuli, aqcentirdeba qvemoTken (anu miwisken) mimarTuli moZraobebi.
klasikuri Zveli biWi erT sakmaod rTul xelovnebas unda flobdes – SeeZlos karga xani imyofebodes Cakuzul mdgomareobaSi. visac ucdia, dameTanxmeba, rom es arcTu iolia. bazriTa da furTxebiT garTul Zvel biWs ki saaTebi SeuZlia gaataros Cakuzulma. rogorc etyoba, sasurveli Sedegi xangrZlivi varjiSis Sedegad miiRweva da aq Zvel biWebs mxolod iaponelebi Tu Seejibrebian.
Zveli biWisaTvis aucilebelia rac SeiZleba farTo da rac mTavaria, avtoritetuli nacnobebis wris yola. axlad gacnobil TanatolTan urTierTobisas pirvel rigSi, irkveva saerTo nacnobebis wre _ amis mixedviT dgindeba Tanamosaubris rangi. gasagebia, rom amgvar situaciaSi bevri uRmerTod ityueba _ ama da am legendaruli figuris uaxloesi Zmakaci varo. Tumca es martivi xerxi arcTu ise xSirad aRwevs mizans _ gamocdili Zveli biWi advilad xvdeba sicruesac, mosaubris WeSmarit rangsac da Sesabamisad eqceva.
Tavyrilobis adgilebSi, gansakuTrebiT Tu damswreTa rangi arcTu ise maRalia, Zveli biWi “beberi lomis” rols TamaSobs, misi moZraobebi zanti xdeba, saubari neli da sityvaZunwi. yvelasaTvis cxadia, rom mas iseTi “gza aqvs gamovlili”, iseTi peripetiebi gadaxdenia, rom mocemuli Tavyriloba misTvis araviTar interess ar warmoadgens da masze daswrebiT igi did pativs sdebs auditorias (sinamdvileSi saqmis viTareba umravles SemTxvevaSi swored rom sawinaaRmdegoa). amitom pativcemuli stumris yovel sityvas didi Rirebuleba aqvs _ rasac TviT Zveli biWic yvelanairad usvams xazs: sityvebs warmoTqvams cxvirSi da odnav xrinwiani, “zanti” xmiT. didi mniSvneloba aqvs intonacias: STabeWdileba iseTia, Zveli biWebi yoveli erTi-ori sityvis Semdeg SekiTxvas svamen. magaliTad fraza: `meSvide klasamde friadosani viyavi” _ Zveli biWis gadmocemaSi ase JRers (Jargonuli da uwmawuri gamoTqmebis gamotovebiT): “me?... skolaSi ro vswavlobdi?... meSvide klasamde?... su xuTebi myavda”...
es fraza SemTxveviT ar momiyvania. saqme imaSia, rom aRweril situaciaSi “beberi lomi” xSirad didaqtikur saubars mimarTavs, romlis Temas xSirad swavlisa da ganaTlebis apologia Seadgens. Zveli biWi sinanuls gamoTqvams, rom cxovrebis ukuRmarTobam igi adre mowyvita codnis wyaros da damswreebs mouwodebs wignebi ikiTxon, iswavlon da a. S. ra Tqma unda, amgvar mowodebebs arc erTi wuTiT ar uyurebs seriozulad arc Zveli biWi da arc auditoria. qveteqsti aq sul sxvaa _ isev dominantobis demonstrireba: igulisxmeba, rom Zveli biWis “cxovrebis gza” rCeulTa xvedria, xolo bunebiT naklebad dajildoebulma pirebma Tavisi SesaZleblobis Sesabamisi asparezi unda airCion, _ magaliTad, iseTi arcTu ise rTuli saqmianoba, rogoricaa swavla-ganaTlebis miReba.
saerTod, mowiwebis grZnobiT gamsWvaluli auditoriis winaSe mariaJi Zvel biWebs udides bednierebas aniWebs. swored am mizniT xdeboda maTi koncentrireba svetur kurortebze _ wyneTSi, bakurianSi, biWvinTaSi da sxva. aseT viTarebaSi ki praqtikulad gardauvali iyo Setakebebi. da marTlac, sakurorto sezonebze sakmao sisxli iRvreboda da iRvreba. adgilobriv miliciasa da qirurgebs samuSao uaTkecdebaT, Tumca isic unda iTqvas, maTi materialuri mdgomareobac sagrZnoblad umjobesdeba.
Zvel biWebs saerTod uyvarT “kai cxovreba”. moskovis, leningradis, baltiispireTis dedaqalaqebis saukeTeso sastumroebSi aucileblad waawydebodiT CvenTvis nacnob figurebs. amasTan dakavSirebiT erTi epizodi maxsendeba. 70-iani wlebis bolos moskovSi “mona liza” Camoitanes da aman TbilisSic garkveuli aJiotaJi gamoiwvia. hoda, erT sakmaod Wrel wveulebaze damswre Zvelma biWma moulodnelad gamoTqva natvra, idumalad momRimari qalbatonis portretis mflobeli gamxdariyo. mcire pauzis Semdeg viRacam frTxilad hkiTxa, rad gindao, razedac amomwuravi pasuxi miiRo: “Svidas maneTad gavyiddi da talinSi wavidodio”...
sagulisxmoa Semdegi garemoeba: arc erTi Zveli biWi ar ityvis sakuTar Tavze, Zveli biWi varo. sxvebze icocxleT, ityvis. rogorc Cans Zveli biWi gulis siRrmeSi grZnobs, rom misi cxovrebis stili fuWia da uperspeqtivo, magram vinaidan masze xels ver iRebs, amitom fsiqologiur Tavdacvas mimarTavs _ sakuTar Tavs arwmunebs, me ara var Zveli biWi, gacilebiT ufro Rrma da rTuli pirovneba var...
gasagebia, rom “kai cxovreba” da gansakuTrebiT “wamali” sakmao saxsrebs saWiroebs. magram sanam Zveli biWis Semosavlis wyaroebs SevexebodeT, erTi momenti unda aRiniSnos. yvela zemoT aRwerili qceviTi stereotipi, laparakis manera da a. S., ra Tqma unda, nebismieri Zveli biWisaTvis aucilebelia, magram mxolod maTi saSualebiT SeuZlebelia maRali rangis mopoveba. saWiroa, jer erTi, Zvel biWs marTlac gaaCndes pirovnuli Zala (da ara mxolod misi demonstrirebis unari) da meorec, garkveuli niWi, azrovnebis sisxarte, situaciis alRos aRebis unari; igi unda wamSi gaerkves, sad bolomde miawves, sad minimaluri danakargebiT ukan daixios, sad saerTod ar gamoiCinos Tavisi ZvelbiWoba da a. S. gansakuTrebuli mniSvneloba aqvs bazaris xelovnebas. bevri Zveli biWi WeSmariti virtuozia kazuistikis, demagogiisa da sofistikis dargSi. ilustraciisTvis erT magaliTs moviyvan.
mTavar personaJebs pirobiTad davarqvaT `Zveli biWi”, `msxverpli” da `Zmakaci”. kolizia aseTia: msxverplma `ori dRiT aTxova” Zvel biWs dana anu tisaki, romelic, rogorc mosalodneli iyo, arc ori da arc ocdaori dRis Semdeg ukan ar daubrunda. msxverpls kargad esmis, rom miwolis Sno ara aqvs _ Zveli biWis avtoriteti da rangi ufro maRalia. amitom igi Rrmad Cafiqrebul svlas mimarTavs _ Zvel biWs eubneba, rom didi xania Zmakacs dapirda, am tisaks gaCuqebo, axla ki Zmakaci danapirebs moiTxovs. igulisxmeba, rom msxverpls viTomda tisaki sulac ar enaneba (“raa, rkinaa bolo-bolo”), magram ra qnas, Zmakacs aCuqa, danapirebs ki Sesruleba unda (sityvis gatexva, rogorc viciT, ar SeiZleba). sinamdvileSi, rasakvirvelia, Zmakaci, iuridiuli eniT rom vTqvaT, “crumagieri”, anu padstavnoi figuraa, romelic safuZvels umagrebs msxverplis pretenziebs. dainteresebuli pirebi da neitraluri mayureblebi (romelTa Soris mec vimyofebi) sadarbazoSi DSeikribnen. gaimarTa dialogi, romelic tipiuri ZvelbiWuri sofistikis karg magaliTs warmoadgens:

Zveli biWi: “Sen me mawvebi?”
msxverpli: “ho, Zmakacs vaCuqe...”
Zveli biWi: “znaCit, tisaki Seni aRaraa. rogorRa mawvebi?”
msxverpli: “Zmakaci mawveba, maitao”.
Zveli biWi (Zmakacs): “Zmakacs rogor awvebi, Cemi...!” Zmakaci darcxvenilia.
Zmakaci: “me Sen gawvebi?”
Zveli biWi: “Zmao, tisaki Sen momeci? ara? maS rogor mawvebi?!”

incidenti amowurulia. yvelasaTvis cxadia, rom msxverplisa da Zmakacis pretenziebi sruliad usafuZvloa. dana Zvel biWs rCeba sruliad “kanonierad”.
rac Seexeba Zveli biWis materialur uzrunvelyofas, igi ZiriTadad sami wyarosagan Sedgeba: elementaruli qurdoba (wvrili sagnebidan dawyebuli da binebis gasufTavebiT damTavrebuli), azartuli TamaSebi (TaRliTuri xerxebic farTo gamoyenebiT) da egreT wodebuli dawerva. am ukanasknelis meqanizmi metad martivia. Zveli biWi raimes (tansacmels, saaTs, fuls, an, rogorc aRweril epizodSi, tisaks da a.S.) “Txoulobs” an “sesxulobs” dabal rangiani Tanatolisagan da Semdeg aRar ubrunebs. usafrTxoeba aseT SemTxvevaSi TiTqmis garantirebulia, dazaralebuli policiaSi ar Civis (isev qurduli gagebidan gamomdinare), xolo Tu igi daxmarebisaTvis nacnob maRalrangian Zvel biWs mimarTavs, rogorc wesi, zrdilobian uars awydeba _ aq ukve Zveli biWis “profesiuli eTika” moqmedebs. ise ki aRniSnuli meTodis gamoyenebisas Zvel biWs agreTve marTebs “taqti” _ mogexsenebaT cxvari cxvaria...

kargad mesmis, rom mocemuli narkvevi araa sruli da Zveli biWebis yofis Sesaxeb kidev bevri SeiZleba iTqvas, magram am jerze TqmuliT Semovifarglebi. aRvniSnav mxolod, rom Cveni sazogadoebis cxovrebaSi kidev bevri “TeTri laqaa”, romlebiTac jer-jerobiT cota vinme Tu dainteresebula. arada maT ukan yovelTvis konkretuli, cocxali da saintereso realoba imaleba. isic udaoa, rom “nacnobi ucnobebi” zemoqmedeben saerTo-qarTul mentalitetze, qcevis normebze da a. S. magaliTad, Cemi azriT, ZvelbiWuri realiebi garkveul gavlenas axdenen saqarTvelos politikur cxovrebazec ki.
cxadia, Tu gvinda SevicnoT, vin varT da ra varT, Cveni sazogadoebis yvela jgufisa da fenis Taviseburebebi unda gaviTvaliswinoT. Zveli biWebic am ricxvSia.


gagas sxva statiebi Cem blogze:


1.http://taktaka.blogspot.com/2006/03/qartuli-sazogadoeba-dres-adaptaciuri.html
2.http://taktaka.blogspot.com/2006/03/blog-post.html
3.http://taktaka.blogspot.com/2006/09/qartuli-kultura-qaluri-mamakacuri.html
4.http://taktaka.blogspot.com/2006/03/we-they-culture-and-conflict.html
5.http://taktaka.blogspot.com/2006/03/time-at-cinema-and-time-at-life.html

Sunday, September 10, 2006

Evolution of money in Georgia since 90's







Thanks to Nikita1707 (aka Rappo)

Saturday, September 09, 2006

avtori: gaga niJaraZe


IBM, mogexsenebaT, erT-erTi udidesi kompaniaa msoflioSi. misi filialebi da sawarmoebi xuTive kontinentis ramdenime aTeul qveyanaSia ganTavsebuli. maTi menejerebi, bunebrivia, sxvadasxva eris warmomadgenlebi arian, magram yvela maTgani standartul momzadebas gadioda programiT, romelic dafuZnebuli iyo amerikuli menejmentis Teoriisa da praqtikis saukeTeso miRwevebze. droTa ganmavlobaSi gamoikveTa damafiqrebeli faqti – amgvarad momzadebuli menejerebi gansxvavebul qveynebSi, gansxvavebuli warmatebiT uZRvebodnen sawarmoebs. cxadi gaxda, rom menejmentis amerikuli modeli universaluri araa; saqmis warmatebuli gaZRolisaTvis aucilebelia ama Tu im qveynis kulturuli Taviseburebebis gaTvaliswineba.
kompaniam ar daiSura saxsrebi da daafinansa socialuri fsiqologiis istoriaSi erT-erTiyvelaze masStaburi gamokvleva, romelsac saTaveSi Caudga holandieli mecnieri g. hofstede. gamokiTxul iqna aTiaTasobiT adamiani 60-ze met qveyanaSi, dagrovda uzarmazari informacia, romlis damuSavebis Sedegad hoftedem ara marto gamoaswora IBM-is “Camor-Cenili~ filialebis mdgomareoba (kvlevis Semdeg menejerTa momzadebis programaSi saTanado koreqtivebi Seitanes), aramed kulturis fsiqologias axali Teoriac SesTavaza. am Teoriis mixedviT, arsebobs oTxi e.w. “kulturuli ganzomileba~; saTanado statistikuri masalis damuSavebis Sedegad TiToeul maTganze ama Tu im kulturas miewereba garkveuli ricxviTi mniSvneloba, romelTa Tanafardoba gansazRvravs kulturis “profils~.
erT-erTi aseTi ganzomilebaa maskulinoba-feminoba, romelic gviCvenebs ramdenad, pirobiTad rom vTqvaT, qaluria Tu mamakacuria esa Tu is kultura. maskulinur kulturebSi tradiciuli mamakacuri Rirebulebebi mTel sazogadoebas msWvalaven, da maT qalebic iziareben. amgvari kulturebisaTvis damaxasiaTebelia mamakacisa da qalis socialuri rolebis mkveTri gamijnva da normireba; arsebobs mamakacuri da qaluri profesiebi, saqmianoba da maTi aRreva dauSvebelia (magaliTad, qali ar unda ijdes saWesTan); qalis cxovreba ufro mkacradaa normirebuli, xolo wesis darRvevisaTvis mas ufro mZime sasjeli elis, vidre kacs; sazogadoebrivi faseulobani dakavSirebulia miRwevasTan, gmirobasTan, gamarjvebasTan; fasobs “yvelaze-yvelaze~ - yvelaze didi, yvelaze maRali da misT. msoflios ganviTarebul kulturebSi (gasagebia, rom preindustriul etapze myofi kulturebi IBM-s naklebad ainteresebda) maskulinobis yvelaze maRali indeqsi aRiniSna iaponiaSi; Semdeg, soliduri CamorCeniT, modian germanul-enovani kulturebi.
feminur kulturebSi dominanturi Rirebulebebia isini, romlebic tradiciulad qalis rols ukavSirdebian: Tavmdabloba, cxovrebis xarisxi (komforti da daculoba), daxmarebisaTvis, gansakuTrebiT sustebis mimarT, mzadyofna, bunebriv garemoze zrunva, urTierToba fulze Zvirfasia, lamazia ara “yvelaze didi~, aramed patara da koxta. feminurobis maCvenebliT lideroben skandinaviis qveynebi da holandia (gavixsenoT, am qveynebis mosaxleobis didi nawili, ZiriTadad, mrisxane vikingebis STamomavlobas warmoadgens!).
yofili sabWoTa kavSiris qveynebSi hofstedes gamokvleva ar Catarebula. miuxedavad amisa, mainc SeiZleba zogierTi daskvnis gakeTeba maskulinoba-feminurobis TvalsazrisiT. magaliTad, rusul kulturaSi yvelaze popularuli wmindanebi iyvnen ara rwmenisaTvis Tavdadebuli gmirebi, aramed udanaSaulo msxverplebi - borisi da glebi, ufliswuli dimitri. es ki feminuri niSania. amasTan, rusuli kulturisaTvis damaxasiaTebeli swrafva grandiozuli Senobebisa Tu proeqtebisadmi am kulturaSi Zlier maskulinur sawyiszedac miuTiebs. ase rom, “Sereuli~ kulturebic arsebobs.
Tu maskulinoba-feminobis TvalsazrisiT qarTul kultu-ras ganvixilavT, erTob rTuli suraTi warmogvidgeba. erTi SexedviT, Cveni kultura calsaxad maskulinuria - xelmZRvanel postebze mamakacebi bevrad sWarboben qalebs, ojaxSi biWis gaCena, Cveulebriv, ufro sasurvelia, qalebis cxovrebis normebi, gansakuTrebiT seqsis sferoSi, gacilebiT ufro mkacria; da saerTod, sazogadoebriv warmodgenaSi mamakaci ufro Wkviani da “srulyofili~ arsebaa, vidre qali.
magram Tu ufro Rrmad CavukvirdebiT, saqmis viTareba sxvagvarad warmogvidgeba. qarTul kulturaSi wamyvani Rirebulebaa urTierToba da ara saqme, rac feminuri niSania. Cveni erovnuli simbolo qalia – qarTlis deda, romelic, ar dagvaviwydes, mamakacuri atributebiTaa aRWurvili. yvelaze popularuli istoriuli figuraa - Tamar mefe. zogadad ki yvelaze mniSvnelovani da saTayvano socialuri roli saqarTveloSi aris deda (rasakvirvelia, dedis cneba sxva kulturebSic umniSvnelovanesia, magram saqarTveloSi mas mainc gansakuTrebuli datvirTva aqvs).
cnobilma fsiqologma erix fromma Semoitana “dedobrivi~ da “mamobrivi~ siyvarulis cneba. dedobrivi siyvaruli upiroboa – rogorc ar unda moiqces Svili, ra uaryofiTi Tvisebebi ar hqondes – mas ar emuqreba mSoblis siyvarulis dakargva an Tundac Sesusteba. mamobrivi siyvaruli ki ganpirobebulia – Tu Svili raRac pirobebs ar Seasrulebs, igi aRar eyvarebaT. siyvarulis aRwerili tipebi SeiZleba akavSirebdes ara marto mSoblebs da Svilebs, aramed nebismieri sqesisa da erTmaneTTan sxvadasxva damokidebulebaSi myof adamianebs – megobrebs, naTesavebs da a.S. fromis azriT, Tanamedrove dasavleTis bevri problema gansazRvrulia imiT, rom aq mamobrivma siyvarulma praqtikulad gandevna dedobrivi; urTierTobebi, maT Soris ojaxuri, formalizebulia, gulwrfeli grZnobebi ewireba karieris, saqmis moTxovnebs. qarTul kulturaSi saqme sawinaaRmdegodaa: “Cemiani~ yovelTvis marTalia, saqmis interesebi daqvemdebarebulia araformaluri urTierTobis normebs, erTi sityviT, dedobrivi tipis urTierTobebia gamefebuli.
dedobrivi tipis urTierTobaTa siWarbe qarTul kultu-raSi ganapirobebs bavSvis aRzrdis stils da am aRzrdis saboloo “produqtsac~. aRzrdis qarTuli stilisaTvis damaxasiaTebelia bavSi-saTvis maqsimaluri komfortisa da zrunvis atmosferos Seqmna, misi problemebis mogvareba mSoblebis mier, Svilis aRqma ara rogorc momavali suverenuli pirovnebisa, aramed mSoblebis ganuyofeli nawilisa. Sedegad bavSvebs da, Sesabamisad mozrdilebs, romlebadac iqcevian es bavSvebi, axasiaTebT nebelobis mkveTri deficiti. nebeloba fsiqikuri funqciaa, romlis meSveobiTac adamiani amJamad arasasurvel qcevas mimarTavs, an cnobierad iTmens gasaWirs, momavali jildos imediT (magaliTad, arcTu saintereso sagans swavlobs im rwmeniT, rom es momaval profesiul saqmianobaSi daexmareba). swored es Tviseba (romelic mamakacurad iTvleba) sruliad ar inergeba qarTuli tradiciuli, ojaxuri Tu saskolo, pedagogikis mier. es ki gansazRvravs bevr iseT problemebs, romlebic ase mZimed awevs dRevandel saqarTvelos. mTeli Cveni sazogadoeba, saSualo individiT Tu ojaxiT dawyebuli da saxelmwifos mmarTveli wreebiT damTavrebuli, orienti-rebulia dRevandel dReze da sruliad ar fiqrobs momavalze. ufro sworad, gvaqvs sakmaod bundovani rwmena, rom Tu raRac moxdeba, gamosavalic moiZebneba - vinme dagvexmareba, naTesavebi, megobrebi an amerika, - rogorc deda gvexmareboda bavSvobaSi.
SeiZleba iTqvas, rom qarTuli kultura infantilizmis, anu umwifarobis, bavSvurobis, daRiTaa aRbeWdili, da swored es gansazRvravs mamakacuri da qaluri niSnebis erTob ucnaur kombinacias Cvens sazogadoebaSi. aq unda veZioT dedis socialuri rolis, centraluri adgili Cvens cxovrebaSi. Cven gvsurs bavSvebad davrCeT, amisaTvis ki mudmivad gvWirdeba deda. xSirad qarTveli mamakaci colSic dedas eZiebs (rac zogjer seriozul konfliqts iwvevs namdvil dedasTan). saboloo jamSi ki viRebT Cveni cxovrebis wess: nominaluri lideri mamakacia, realuri ki - qali, ufro zustad ki deda. swored qali iRebs umeteswilad gadawyvetilebas, rogor daixarjos ojaxuri biujeti, sad iswavlos bavSvma, rogor daojaxdes... magram es xdeba ara marto ojaxis doneze - gavixsenoT, rogori gavleniT sargeblobdnen qveynis pirveli pirebis colebi, madam mJavanaZiT dawyebuli...
aRwerili viTareba araa jansaRi - sazogadoeba an maskulinuri unda iyos, an feminuri; infantilur sazogadoebas mxolod daqvemdebarebuli qveynis statusiT SeuZlia arseboba - swored amitom vcxovrobdiT ase udardelad sabWoTa kavSirSi. axla udardelad veRar vcxovrobT - da verc vicxovrebT veRarasodes. magram SegviZlia, rom ukeTesad vicxovroT - im SemTxvevaSi, Tu CavxedavT sakuTar Tavs, momavals SevxedavT da vipoviT CvenSi Zalas, SevcvaloT cxovrebis Cveuli wesi istoriis moTxovnaTa Sesabamisad.


gagas sxva statiebi Cem blogze:


1.http://taktaka.blogspot.com/2006/03/qartuli-sazogadoeba-dres-adaptaciuri.html
2.http://taktaka.blogspot.com/2006/03/blog-post.html
3.http://taktaka.blogspot.com/2006/03/we-they-culture-and-conflict.html
4.http://taktaka.blogspot.com/2006/03/time-at-cinema-and-time-at-life.html

Friday, September 08, 2006

Kokkai - "Black Sea" in Japanese



Levan Tsaguria was the first ever European sumo wrestler to enter the topmost division in sumo: the makuuchi. Known by the shikona, or ring name, Kokkai, which is Japanese for "Black Sea" he has made his presence felt in the upper layers of sumo rankings.

Tsaguria was born in the Republic of Georgia on March 10, 1981. He inherited his interest in wrestling from his father, who was a well-known wrestling champion in the then Soviet Union. The Civil War in the Republic of Georgia, following the collapse of the USSR, forced the Levan-family to leave their hometown of Sukhumi and move to Tiblisi in 1993.

Tsaguria Levan was 12 years old when he came to Tiblisi, and here he joined the Georgia Sports Academy: he wanted to be a wrestler and he wanted to be in the Olympics. He did very well, and by the time he was 18 he competed in free-style wrestling in the 130 kg division - until the rules changed! Suddenly, he was too heavy to wrestle. Weighing 135 kg he would have to lose at least 15 kg to be allowed to wrestle, and he knew that would be a problem.

Kokkai states that it was watching sumo on TV that gave him the idea: sumo does not have upper weight limits. That suited him just fine. Sumo had another thing going for it too: it was a professional sport unlike the wrestling he previously had been competing in. So, when spotted by a sumo-scout from Japan, he left home to become a sumo wrestler.

Once in Japan he joined Oitekaze beya. He took the shikona Kokkai, and began learning Japanese from the okami-san - the wife of the trainer (the oyakata). He trained and did his chores, and in 2003 he was promoted to the juryo division, the second highest division in sumo.

Kokkai performed well in juryo, and within a year (in January 2004) he entered the makuuchi division after getting a 14-1 result in the November basho (tournament) 2003. Though he was soon joined by Bulgarian Kotooshu and Russian Roho, he was the first European in makuuchi.

Kokkai moved steadily up through the ranks, reaching maegashira 1 in September 2004. Since then he has endured make-koshi (fewer wins than losses) 4 times, and this has moved him back a little, landing him as maegashira 6 in the July 2005 Banzuke (Official Ranking List). In 2006 he managed to get Komusubi title!!!

Kokkai has won the following special prizes:

* 2 Kinboshi (Gold star, for when a maegashira defeats a yokozuna)
* 1 Kanto sho (Fighting Spirit prize)

See also some Photos of Kokkai's evolution as Sumoist


Source: Everything2.com

Together Apart

Some 100 Caucasus specialists and analysts gathered at the Ecole des Hautes Etudes en Science Sociale (EHESS) in Paris to watch and critique ’Together Apart’, a film shot by a joint Georgian-Abkhaz film crew on the conflict.
The film, produced by Internews as part of a project funded by the Irish Ministry of Foreign Affairs, followed a conversation between two men, former work colleagues, who found themselves on opposite sides of the conflict.
The film was distributed and widely viewed within the rest of the republic of Georgia, while the authorities of the Abkhaz region refused to allow it to be shown.




During Georgia-Abkhazia war of 1992-1993 two former colleagues, one Georgian, one Abkhazian took up arms on opposite sides. Thanks to a videoconference technology they got the opportunity of seeing each other and speaking about possible solutions to resolve the conflict, to share with the audience their impressions of the conversations.

The documentary ’’Together and Apart’’ addresses the conflict between the central Georgian government and its breakaway region of Abkhazia.

At the end of the 1980s several armed conflicts started in the former Soviet republics. One of them was Georgia-Abkhazia war of 1992-1993. More than 20,000 people died when the Abkhazians demanded independence, and the war ended in a stalemate. Russian troops occupy Abkhazia while refugees from the Georgian breakaway republic are lodged in abandoned hotels all over Georgia.

In 2005, with the help of videoconferencing technology Internews Europe linked ordinary people who normally could not or would not meet. Before the start of the conflict the two protagonists in the film, Kote Sichinava and Anatoly Pachilia, had worked in the same institute in Sukhumi. During the war they took up arms on opposite sides.

Today Anatoly still lives in Sukhumi and Kote lives in Tbilisi; he’s an ethnic Georgian refugee from Abkhazia. Thanks to a satellite connection, the two got the opportunity of seeing each other and speaking with each other over a period of three days, to exchange views on the conflict. Gradually they began to “break the ice” by showing each other short video background films shot by crews under their direction about their current lives. In between their dialogues, film characters are interviewed to share with the audience their reactions to the conversations. The film thus suggests an opportunity to promote the idea of responsible citizenship through the exchange of ideas and opinions between Georgians and Abkhazians.

Source: Internews Europe

Internews Georgia


That's not a full version, the film is 49 minutes and I hope their is more substantial plot and dialog...

Thursday, September 07, 2006

Chick and Gary coming to Town!

26 September 2006, Tbilisi Opera House




Chick Corea is best known for his work during the 1970s in the genre of jazz fusion, although his contributions to straight-ahead jazz have been tremendous. He participated in the birth of the electric fusion movement as a member of Miles Davis' band in the 1960s, and in the 1970s formed Return to Forever. The four decade career of Chick Corea is the stuff of jazz lore, an amalgamation of influential, limit-stretching musical experiences which have filled many a page in 20th century music history encyclopedias and garnered him 12 Grammy awards.

Gary Burton was the first player of the vibraphone to create a new and wholly original musical style. His extensive simultaneous use of four mallets gave him a less percussive sound, allowing him to develop more complex ideas in a manner usually available only to pianists and players of wind instruments. Gary's collaborations with other jazz giants as well as his own groups have won him many honors and awards the world over, including 5 Grammy awards. Burton remains the only vibraphonist of his generation to be measured alongside the other major interpreters and innovators in jazz, and his virtuosity has kept him in the forefront of contemporary music.

The most expansive tickets (150-200 GEL) are sold out or reserved. Their are still plenty of "cheap" tickets (50-100 GEL) though.... I suggest in normal country it would be vice versa, but....



Source: Eastern Promotion

Georgia- Top reformer!

Georgia is the top reformer, improving in 6 of the 10 areas studied by Doing Business . It reduced the minimum capital required to start a new business from 2,000 lari to 200 ($85). Business registrations rose by 20% between 2005 and 2006. Reforms in customs and the border police simplified border procedures. It took 54 days to meet all the administrative requirements to export in 2004—it now takes 13. Georgia also amended its procedural code for the courts, introducing specialized commercial sections of the courts and reforming the appeals process. The time to resolve simple commercial disputes fell from 375 days to 285.
Georgia’s new labor regulations help workers move to better jobs. The social security contributions paid by businesses decreased from 31% of wages to 20%, making it easier for employers to hire new workers. Better collection of corporate taxes, which shot up by 300%, more than made up for the loss in revenues. And unemployment has fallen by 2 percentage points.


Georgia's such a success is owed to State Minister for Economic Reforms Kakha Bendukidze in particular. It is not just that Georgia was called the top reformer of CIS members. It was named the world leader actually. The country improved six of 10 fundamentals and climbed to the 37th score in the world after skipping 75 positions.

Source: doingbusiness.org

Update: see critical article about this topic: Why reform has become a dirty word.

Wednesday, September 06, 2006

McDonald's vs Sakhinkle







Fast food chain restaurant McDonald’s birthday centers in Georgia are widely popular and has the highest rate of the parties in Europe!!! This year the center hosted 2863 birthdays!!!









uploaded by Flickrs :

vshioshvili

grijsz


adebob



McDonalds planning to open two more branches in the Georgian capital. McDonald’s packages will have special tables detailing the amount of calories, salt, oils etc of the food.



Georgian McDonalds employes 160 people. The number of the employees increased 30 percent this year. 7m USD was invested to start up McDonalds in Georgia.


Poor 2863 kids, do they know that McDonald's is not healthy and in fashion in the west??? hm, but is Sakhinkle better place or healthier???

Monday, September 04, 2006


First Georgian


Magazine

Sunday, September 03, 2006

Nebo-USSR

More Music


Yorick
"The rest is silence"( Wave/Folk)




Wehrte Leserschaft, selbst wenn euer Herz ein kalter Stein ist, selbst wenn ihr der pragmatischte Mensch seid, selbst wenn für euch Gefühle einer Propaganda Lüge des Vatikans gleichkommen, selbst dann werdet ihr tiefberührt dieses Album aufsaugen.
Ein dunkel glänzender Diamant, ein erhabenes Opus, ein tiefgründiges Werk, welches momentan jedwegige musikalische VÖ in den Schatten stellt. Jeder Song für sich ein Juwel, in der Gesamtheit mit menschlichem Fassungsvermögen, aber kaum greifbar. Ich könnte hier von Gänsehaut erzählen, aber es war weit mehr, bei "Margarita" hatte ich Tränen in den Augen. Ein straightes Riffing als Untergrund, betörend, melancholische Melodieführung, traurig dunkles weibliches Timbre und ein Refrain, der zwar bedrückt, aber in seiner Schwermut dich gefangen nimmt. Woran mich dieser Song erinnert? Dazu muß ich wohl etwas abschweifen. Es gab Anfang der 70er den Film "Lautlos im Weltraum / Silent running", die Musik stammte von Joan Baez und genau die gleiche Faszination übt der Song aus. Was die Band hernach mit "Flight" präsentiert, dürfte den Dark Wave Fans erster Stunde gefallen. Düsternis paart sich mit Lieblichkeit, das Ganze in einer Form dargeboten, deren Opulenz mit der Weichheit der Melancholie kokettiert und gleichsam das weibliche Timbre leicht böse erheben lässt. Die folkige Seite der Band kommt vor allem im verspielten "Satan's grand ball" zum Tragen. Und dann läuft der Song in einen Refrain, der klassische Sinfonität offenbart und durch sein auf den Punkt gebrachtes Arrangement begeistert. Der Opener "The Demon" ist ein in Lieblichkeit getränkter Song, dessen Sanftmut konträr zum Text verläuft. "Karenina" hat die Vehemenz eines Kinderliedes für Erwachsene. Getragen die Musik, die weibliche Stimme erhaben in der Ausdrucksweise. Die ersten beiden akustischen Schaumbäder basieren auf Texte von Lermontov, Tolstoi und Bulgakov. Allesamt schwere Kost, und auch ansonsten trotzt man textlich jeder Pisa Studie. Aber selbst der dümmste Mensch müsste fähig sein, Gefühle über Ohren aufzunehmen, und mit diesem Werk wird er sich im Herbst zudecken.
Gerne würde ich euch diese Band mittels Vergleiche näher bringen, aber jeglicher Versuch würde scheitern, da fast nichts auch nur annähernd an Yorick ranreicht. Hier regiert allein die Schönheit. Vor dieser Band ziehe ich meinen Hut und hänge noch den Skalp dran. Absolut überwältigende, grandiose Kunst. Jede noch so aufgeblähte Superlative wird allerdings der Musik nicht gerecht. Deshalb nur kurz: DANKE. Info: www.yorick-band.com (andreas)

reviewed by AMBOSS-MAG.de



Saturday, September 02, 2006

Georgian Music


Young Georgian Lolitaz - Indie / Electro / Alternative

Young Georgian Lolitaz
Photo: D. Meskhi
The Young Georgian Lolitaz is 4 piece band from Tbilisi, Georgia. Formed in 2000

The Young Georgian Lolitaz are:

Nika Kocharov – Guitar/Lid Vocal. Born: 1980, 22 June
Levan Shanshiashvili – Guitar/midi guitar. Born: 1984, 10 November
Radara (Davit Svanidze) – Bass. Born: 1979, 4 August
Goofy (Guram Makalatia) – Drums, Born: 1982, 3 November

Since 2000 “The young Georgian Lolitaz” took part in lots of festivals. “Mziuri”- 2000-2005 Tbilisi, Georgia (Every year rock music festival). In 2004 they were invited to Baku (Azerbaijan)“Az Rock”- festival. In 2005 in Batumi, sea side of Georgia took place a “Local Music Zone” festival, were “YGL” was invited like a main band. The same year in August they took part in festival “Print On The Sea” in Kvariati (small town near Batumi). In September they toured to Yerevan (Armenia), had couple gigs and very interesting performance at “Rock And The People” international festival. In January 2006 they participated in “Live and Digital 2” festival in Baku. Azerbaijan. The same month they participated in “Rock Sine Frontiers”- January 2006. Yerevan, Armenia.

Band plays a lot of gigs in Tbilisi.

Their 1st album called “LEMONJUICE” was released in 2004 (limited edition). Song “Star” from that album was nominated as 2004th best song on MP3 unsigned site and the band was called “the best unsigned band of 2004”. www.mp3unsigned.com/2004Awards.asp

In 2005 band signed the contract with Georgian independent label “Step Records” (www.steprecords.ge). In July of 2005 band released CD named “Radio Live”.

Now they are performing with two programs – live and half live electronic program.

Band has shoot 3 videos: “Mister”, “Sirok” and “Star”.

Listen to their Music on Myspace



Green Mama - Rock / Jazz / Hardcore

Green Mama


Green Mama, four piece rock band was formed in October of 2003 Tbilisi, Georgia
The band: Lasha- guitar,vocals
Zura-guitar,vocals
Alik-bass,vocals
Tornike-drums


Listen to their Music on Myspace



Sikha - Electronica / House

Sikha
Sikha was born in Tbilisi capital of Georgia. As a teenager he was playing in various bands on bass guitar and was studying at the medical school at the same time. In 1994 he founded underground band Afternoon Version together with his close friends, which had success and won prize in 2000 on Georgian music festival. In 2001 Sikha moved to London to pursue his dream of music production. Apart from producing solo work he is also collaborating with other musicians. MOst recently he has started experimenting with laptop DJing and it proved to be a successful experiment. Several of his tracks were included in various compilations in the UK & USA. Released Tracks: Early 2003 - Track Something (original track from Afternoon Version album To-gether) was included in Peoplesound.coms compilation CD complimenting DJ Dave Pearce's new dance column feature in Daily Star newspaper in UK 2003 Track Together car remix (original track from Afternoon Version album Together) was also included in American label Abstrakt Realitys compilation CD Chill Vol 2. www.abstraktreality.com 2004 Sunday Morning remix of original track by Levan on deep touch www.sfprecords.com 2004 All Night Long Levan & Sikha released on KYR Records Netherlands http://www.kyrrecords.nl/ 2004 Summertime revision Sikha & Zuricha (as Guria Revision)- Released on Chica discos label together with another track Dust www.chica-discos.com 2005 Beautiful day D32 Remix - on VIPNIK sounds.


Listen to his Music on Myspace




Source: Step Records
Myspace

Friday, September 01, 2006

Die Rolle der Kirche in einer freien Gesellschaft


Georgien ist ein Transformationsland und versucht von der zentral geplanten Planwirtschaft auf die freie Marktwirtschaft zu übergehen. In der Planwirtschaft stand der einheitliche Plan im Vordergrund, dem die einzelnen Menschen untergeordnet waren. Es war damit ein einheitliches Modell gegeben, dem jeder einzelne folgte. Damit gab es keine Freiheit des Individuums.
Der demokratische Rechtsstaat, dessen Wirtschaftsgeschehen durch den Markt geregelt ist, beruht auf dem mündigen Bürger, der sich frei entfaltet und die Entscheidungen mit eigener Verantwortung trifft. Die unabdingbare Voraussetzung dafür ist die personelle Freiheit, die möglichst allen Bürgern gleichmässig gewährt werden soll. Damit aber diese Freiheit allen Bürgern gegeben werden kann, soll sie durch den Staat so weit, und nur so weit, beschränkt werden, wie es durch das Zusammenleben der Menschen notwendig ist. Dieser Forderung der individuellen Freiheit liegt die Überlegung zugrunde, “dass niemand wissen kann, wer etwas am besten weiß und daß der einzige Weg, auf dem wir es finden können, der Weg durch einen sozialen Prozess ist, in dem jedermann versuchen kann und sehen, was er zustande bringt. Die grundlegende Annahme ist hier wie überall die unbegrenzte Vielfalt der menschlichen Begabungen und Fähigkeiten und folglich die Unkenntnis des einzelnen Individuums um den größten Teil dessen, was sämtlichen weiteren Mitgliedern der Gesellschaft zusammengenommen bekannt ist”(HAYEK). Damit wird die Notwendigkeit der individuellen Freiheit hervorgehoben und wird gezeigt, dass durch die Gewährung der individuellen Freiheit jedem Einzelnen, die bessere Ergebnisse erzielt werden können. Wenn man auf diese Freiheit verzichtet, was im Fall der Erreichung der vorher bestimmten Ziele auch zweckmässiger erscheinen kann, dann soll man damit rechnen, dass damit auch gleichzeitig auf die z.Z. unvorhersehbaren Ergebnisse verzichtet wird, auf die man im Fall deren Eintritts sich freuen würde.
Das Gesellschaftsmodell, wo diese Prinzipien möglichst verwirklicht werden, wird als offene Gesellschaft genannt. Offene Gesellschaft ist eine pluralistische Gesellschaft und sie hat keine gemeinsame Hierarchie bestimmter Ziele (HAYEK).
Aus diesem Blinckwinckel betrachtet, kann die Religion leicht Auslöser solcher Prozesse werden, die offensichtlich im Widerspruch mit der offenen Gesellschaft stehen: jede Religion versucht die Welt einheitlich, also entsprechend der religiösen Vorstellungen, die ihrer Natur nach subjektiv sind, zu erklären. Und wenn diese subjektiven Überzeugungen den weltlichen Anspruch erheben, dann wird die individuelle Freiheit anderer beeinträchtigt. Daher kann die Religion nicht Richtschnur der menschlichen Beziehungen in der Gesellschaft werden, sie soll vielmehr geistige Gelegenheit des Einzelnen bleiben.
Die Kirche soll daher auf die weltlichen Ansprüche verzichten, weil dessen Ergebnis nur die zahlreichen religiösen Konflikte sein können, indem die unterschiedlichen religiösen Auffassungen miteinander in Kollision kommen. Daher soll in einer freien Gesellschaft vom Staat gewährleistet werden, dass jede einzelne die Möglichkeit bekommt aufgrund der freien Entscheidung zu bestimmen, zu welcher Religion er sich oder ob er überhaupt zu einer Religion bekennen wird. Aus diesem Hintergrund darf keiner Kirche die besonderen Rechte zuerkannt werden, ungeachtet der dazu aufgeführten Begründungen, weil dadurch die Freiheit beschränkt wird und somit auf solche Vorteile verzichtet wird, die in der Gegenwart nicht erkennbar sind.
Zu den oben aufgeführten Überlegungen soll noch eine hinzugefügt werden, nämlich die moralische Begründung der Toleranz: die Menschen sind fehlbar, d.h. wir alle sind irrtümsanfällig und können deswegen nie Gewissheit haben, ob wir Recht haben oder nicht. Daraus folgt, dass wir anderen Menschen unsere Vorstellungen nicht aufdringen dürfen, was für die Religion genauso gelten soll, als auch für andere Glaubensinhalte.
Heute ist es notwendig, eine Kooperation zwischen Kirchen und Staaten für eine normale und balancierte Gesellschaft zu haben. Aber diese Kooperation darf nicht der Unabhängigkeit der Kirche und des Staates zwischen einander schaden, und durch diese Kooperation darf nicht ein Vorrang einer bestimmten Kirche durch ,,gute Beziehungen“ mit dem Staat sich abzeichnen. Wenn das passiert, andere religiöse Einrichtungen sind a priori in Ungleichgewicht gestellt. Dass passiert manchmal in solchen Staaten, wo die absolute Mehrheit der Einwohner an eine bestimmte Religion glauben. In einer solchen Situation Staat und Kirche müssen sehr vorsichtig sein, weil es sehr einfach ist, andere religiöse Minderheiten zu kränken und ihre Glaubensfreiheit und Menschenrechte zu verletzen.
Leider gibt es in Georgien heute solche Tendenz, sehr oft werden Nichtorthodoxe als Sektierer bezeichnet und bekämpft, und es gibt keine Reaktion von Polizei und staatlicher Gewalt darauf.
Orthodoxe Kirche hat in georgischer Geschichte immer sehr große Bedeutung und wichtige Rolle gespielt, oft als Retter der georgischen Kultur und Unabhängigkeit. Diese besondere Rolle hat die georgische Verfassung berücksichtigt und in Art.9 der georgischen Verfassung unterstrichen. Aber zudem sagt georgische Verfassung, dass die Kirche vom Staat völlig unabhängig ist und dass der georgische Staat Glaubens- und Gewissensfreiheit anerkennt. Leider war orthodoxe Kirche mit solcher großen Anerkennung nicht zufrieden und hat im jahr 2002 mit georgischem Staat ein verfassungsmäßiges Abkommen abgeschlossen. Mit diesem Abkommen hat georgische orthodoxe Kirche einen Status als eine öffentliche juristische Person bekommen und eine privilegierte Stellung, den Status einer Staatskirche, de-jure erhalten. Konservative Kräfte dominieren heute in der georgischen orthodoxen Kirche. Dieser Konservatismus drängt manchmal die Gläubigen zu religiösem Extremismus: ,,Gewalttätige Übergriffe auf Andersgläubige, gewalttätige Auflösung ihrer Gottesdienste oder religiöser Feiern und die Beschlagnahme und Verbrennung ihrer religiösen Literatur sind keine Seltenheit in Georgien“ (Internationale Gesellschaft für Menschenrechte Deutsche Sektion e.V., ,,Menschenrechtslage in der Republik Georgien (GUS)“ 1999.)
Die zweite Gefahr, vor der die georgische Kirche steht, ist Isolation von der anderen christlichen Welt. 1999 ist georgische orthodoxe Kirche aus dem Ökumenischen Rat der Kirchen (ÖRK), Genf, ausgetreten. Konservative Laien und einfache Priester ohne ökumenische Erfahrung haben den Patriarchen Ilia und seine Bischöfe gezwungen, aus dem ÖRK auszutreten.
Der ÖRK ist ein freiwilliger Verband von christlichen Kirchen. Ziel des Weltkirchenrates ist es nicht, eine „Super- oder Überkirche“ aufzubauen oder die eigentliche Kirche Jesu Christi darzustellen, sondern vielmehr soll auf der Grundlage von Begegnung, Dialog und Zusammenarbeit die Gemeinschaft zwischen christlichen Kirchen vertieft werden, damit sie einander als authentische Ausdrucksformen der „einen, heiligen, katholischen und apostolischen Kirche“ erkennen können. Von den fast zwei Milliarden Christen weltweit sind knapp 500 Millionen durch ihre gegenwärtig 337 Mitgliedskirchen aus 120 Ländern dem Weltkirchenrat zuzurechnen. Während die protestantischen Kirchen mit über 220 eigenständigen Kirchen das Gros der Kirchentümer bilden, stellen die orthodoxen Christen mit etwa 200 Millionen Mitgliedern die zahlenmäßig größte Gruppe, gefolgt von den Anglikanern (etwa 80 Millionen Gläubige), Reformierten (etwa 70 Millionen) und Lutheranern (etwa 60 Millionen). Aus solchem großen und represäntativen Verein auszutreten wirkt gegen das Prestige der georgischen Kirche und auch gegen die Integration von Staat und Gesellschaft Georgiens in moderne Welt.


Dato Khantadze
Levan Taktakishvili


Interessante Artikel über diese Thema in Caucaz.com